söndag 10 oktober 2010

Höstsoliga tankar.

Äntligen börjar jag känna att det är ganska skönt att vara själv. Jag har nästan varit singel i ett år, men inte var jag själv nånting då bara för att jag var singel.
Äntligen börjar jag släppa taget ordentligt, och OM det är skönt. Jag har tagit ännu ett stort kliv det här året, och än är det länge kvar.
Men samtidigt som jag börjar känna att det är skönt att vara själv och att jag klarar av det, så känns det som att jag blir redo för att binda mig igen. Men vill jag det? Vill jag vara kär?
Tyvärr är känslor inte något man kan styra. Just nu njuter jag att bara ha mig själv att ta hänsyn till. Det är underbart. Men jag börjar också sakna att mysa med någon. Att öppna sig för någon på ett annat sätt.

Men jag tänker inte stressa. Det får komma om det kommer.

Började denna soliga höstdag med en härlig promenad, för att testa om foten var redo. Det var den inte.
Sedan frukost, ett avsnitt saltön (det sista!), en het dusch och nu blir det övning fram till lunch. Detta blir en söndag i tankens tecken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar