måndag 2 juli 2012

Ibland får jag bara så extremt dåligt samvete över hur bra vi har det här. Någon på TV sa i något sammanhang att "men om det är illa där så ska du ju åka till Somalia, där är det verklig kris och misär" och jag kände bara hur det högg till i magen. Det är verkligen en värld som inte finns.

För någon dag sen frågade mamma mig vars jag ville åka nästa gång jag ska resa nånstans. Utan tvekan svarade jag "italien!" för det är verkligen mitt resmål nr 1 med all historik och kultur. En semesterresa, ett nöje, för mig själv. Så klart. Det är ju så resor brukar vara. Men när jag hörde kommentaren om Somalia så kände jag mig bara så himla usel. Varför åka till Italien och göra av med pengar när jag kan åka till Somalia eller Gaza och faktiskt göra nytta? Göra något för någon annan?

Jag har alltid varit en liten anhängare av det kända citatet "ta från de rika och ge till de fattiga" och det har alltid varit så självklart för mig att överklassen ska betala mer skatt osv. för de behöver inte så mycket pengar. Har alltid tyckt att istället för att ha pengarna så ojämnt fördelade så kan man väl släta ut det lite grand, jämna ut klyftorna. Ta från de rika och de till de fattiga så är alla på samma nivå och alla blir lyckliga. Det är något som jag alltid kommer tycka.
Däremot har jag aldrig, från idag, tänkt på mig själv som en av de mer välbärgade. Vår familj är väl medelklass som så många andra, och jag har ingen förmögenhet på banken eller något fett arv som väntar på mig eller så. I Sverige är jag medelklass. Vad är jag i världen? Varför har jag aldrig sett på mig själv som överklass i förhållande till många människor i Afrika? I deras ögon är jag det. I deras ögon ska man ta från mig och ge till dom. Och det är precis vad jag vill göra. Det är vad jag borde göra. Det är inte rätt att jag ska sitta här hemma och ha det så bra med en garderob full med kläder och skafferiet fullt med mat och tillgång till internet och tillgång till så mycket kunskap, när det finns så många människor som inte ens har mat för dagen.

Jag mår så dåligt över mig själv. Jag skäms över mig själv och jag skäms över alla som är i min situation men som, precis som jag, inte gör någonting. Och ikväll kommer jag tänka i dessa banor hela kvällen och bestämma att jag åker till Somalia eller Gaza och verkligen hjälper till. Och imorgon när jag vaknar kommer dessa tankar vara som bortblåsta och jag kommer fortsätta med mitt liv som alltid. Men jag hoppas att så inte blir fallet.. För det måste verkligen göras något NU.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar