fredag 30 november 2012

Min kreativa ådra bultar och jag vill bara skapaskapaskapa! Bakar, virkar, spelar in musik.. Jag vill verkligen jobba med något kreativt, där jag får skapa. Jag skulle aldrig klara av ett kontorsjobb för resten av mitt liv. Vården är heller inte platsen för mig. Just nu passar det bra men jag vill komma igång och utbilda mig till det jag ska jobba med.

En tanke slog mig för ett tag sen också. Alla människors mål och strävan är att hitta det perfekta jobbet. När man har gått ut gymnasiet börjas det på allvar och allas fråga är: "vad ska du bli?". Och det är det man lägger allra mest energi på att klura ut och genomföra. Det är ens framtida jobb som är den centrala punkten i livet. Det är kring jobbet allt cirkulerar. Ingen vill vara utan jobb, utan jobb klarar man sig inte. Yrket är meningen med livet. Är det meningen att det ska vara så? "Vad ska jag bli?" är tanken som har snurrat mest i mitt huvud sen gymnasiet. Mitt jobb är den jag är.
Man säger inte "hej jag heter julia och jag jobbar som sångpedagog". Man säger "hej jag heter julia och jag ÄR sångpedagog". Det är klart att jag vill jobba med något jag tycker är kul. Det vill väl alla. När jag ska till jobbet vill jag känna "åh vad roligt att gå till jobbet idag!" och när det är fredag vill jag tycka att det blir skönt med helg men jag vill längta tillbaka till jobbet. Men jag hör aldrig någon säga detta. Det jag hör är "åh vad skönt att gå hem". Ens yrke blir ens identitet och är livets största projekt, jag vill aldrig sucka för att gå till mitt jobb! Makes sense?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar