torsdag 21 november 2013

Ikväll blev det cykel 70 min. och jäklar vilket pass! Bara intervaller, vilket jag gillar, fick mig att slå mina tidigare prestationsrekord och det känns så himla bra. Jag gav verkligen järnet, som jag gjort förut, men det visar sig gång på gång att detta "järnet" blir större för varje pass. Jag tror inte det är så att jag blir mer vältränad från pass till pass utan snarare att jag vågar utmana mig själv mer och mer. Men ju mer jag ger, desto mer får jag ju tillbaka. Ikväll under sista intervallet när jag trodde att jag skulle dö till tonerna av Foo Fighters The Pretender men ändå fortsatte trampa så fick jag en känsla i lårmusklerna som jag aldrig nånsin haft förut. Det var som att smärtan blev så olidlig att den slog över i något annat, det började kännas varmt i hela muskeln, mycket märkligt men ändå en ganska skön känsla. Detta inträffade dock de 10 sista sekunderna så jag fick bara ett smakprov, men ändå spännande!

Annars går det väl bra med nyttigheterna, jag har inte ätit nåt onyttigt men det känns inte lättare. Svårast blir det ju självklart när rastlösheten slår till, vilket är opassande eftersom vi har så lite schemalagd tid nu. Det blir mycket hemmastudier och då är det så lätt hänt att tankarna vandrar iväg. Försöker intala mig själv att snart har halva tiden gått, och när vi kommer in djupare i julmyset kommer sockret att flöda fritt och det vore skönt att känna sig väl förtjänt av det. Så jag kämpar på!


2 kommentarer:

  1. Du är så duktig Julia! Kul att kroppen svarar på all träning du ger den :) Och skulle det slinka ner en god bit choklad så försvinner den i ett kick, så mycket energi som du gör dig av med :)
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack du! :) Jag är dock så otålig på att se resultat, jag ringde till Viktor igår (han kan det där med träning ganska bra) och beklagade mig över att ingenting har hänt på 1½ vecka och han sa att "men det har ju bara gått 1½ vecka!". Detta är nog min största svaghet och även anledningen till att jag ger upp, men jag vet ju egentligen att saker tar tid och det är i det långa loppet som det händer saker. Tror jag ska önska mig tålamod i julklapp :)

      Radera